Så marknadsför du ditt event: målgrupper, kanaler & biljettsläpp
2025-03-18 | Marknadsföring & Kommunikation; Strategi; Biljettförsäljning; Målgrupper
2025-03-18 | Marknadsföring & Kommunikation; Strategi; Biljettförsäljning; Målgrupper
För att locka publik till ditt event krävs planering och eftertanke. Du behöver inte bara veta vilka dina potentiella biljettköpare är, utan också vilka kanaler du ska använda för din marknadsföring och hur biljettsläppet ska ske.
I nedan blogginlägg guidar vi dig genom tre grundpelare inom eventmarknadsföring, nämligen målgrupper, kanaler och biljettsläpp. Nu kör vi!
Hör marknadsföring och evenemang ihop? Oh ja! Utan marknadsföring kommer troligen ingen hitta till ditt event eller köpa någon biljett. Och ett event utan sin publik är ganska trist, eller hur?
Med eventmarknadsföring menas att marknadsföra och sälja biljetter till evenemang, som konserter, festivaler, föreställningar, sportmatcher och mässor. Det kan innefatta strategier som digital annonsering, sociala medier, PR, samarbeten och partnerskap för att maximera räckvidd och publikengagemang.
Vad behöver du då ha koll på när det gäller eventmarknadsföring? Med kunskaper inom målgrupper, kanalval och strategier för biljettsläpp, kommer du långt. Smarta, genomtänkta marknadsföringsaktiviteter kan ge dig:
Ökad räckvidd och synlighet
Ett event som säljer slut på alla biljetter
En nyfiken, förväntansfull publik som ser fram emot uppdateringar och kommunikation från din verksamhet
Köpglada besökare som vill förgylla eventet med tillvalsprodukter som mat, dryck och merch
Ett starkare varumärke
En mer effektiv marknadsföringsbudget
Med det sagt är det dags att fördjupa oss i din publik och målgrupp – grunden i din eventmarknadsföring.
Är ditt evenemang främst för unga vuxna mellan 18 och 25 år? Eller är det snarare barnfamiljer som eventet riktar sig till?
Att veta vilken din målgrupp är och förstå vilka egenskaper besökarna har, är A och O när det kommer till marknadsföring. Utan förståelse för din publik kan det faktiskt gå riktigt snett. Tänk dig att du tipsar om en köttrestaurang – men mottagarna är veganer. Eller att din marknadsföring är på finska – men mottagarna bara förstår norska. Två förenklade exempel, men där utkomsten inte blir särskilt bra. Att förstå vem du pratar med och vilken din målgrupp är, är därför grunden i din eventmarknadsföring.
En målgrupp brukar definieras genom olika sorters egenskaper:
Demografiska egenskaper – som ålder, kön, inkomst, utbildningsnivå och yrke.
Geografiska egenskaper – som land, ort och stadsdel.
Psykografiska egenskaper – som värderingar, attityder, intressen och livsstil.
Beteendemässiga egenskaper – som köpbeteenden, produktanvändning och varumärkeslojalitet.
Du kan välja att basera en målgrupp på en enda egenskapstyp, som demografiska eller geografiska egenskaper. Du kan också välja att basera dina målgrupper på kombinationer av egenskapstyper, som demografiska och beteendestyrda egenskaper.
Läs mer om hur du kan målgruppsanpassa utskick med hjälp av MarketHype.
1. Early birds: De som köper biljetter tidigt och vill ha rabatter eller exklusiva förmåner.
2. Late birds: De som köper biljetter i sista minuten och kan lockas av sista minuten-erbjudanden.
3. Musikalälskare: Intresserade av musikaler och teaterföreställningar.
4. Festivalfantaster: Besökare av musik-, mat- eller kulturfestivaler.
5. Nattugglor: De som föredrar sena event som nattklubbar och after-parties.
6. Foodies: Matälskare som går på mat- och dryckesrelaterade event.
7. Pensionärer: Seniorer (65+) som uppskattar kultur, sociala möten och tillgängliga evenemang.
8. Rockentusiaster: Fans av rockmusik som går på konserter, festivaler och tribute-shower.
9. Adrenalinjunkies: De som söker spänning via extremsport-event eller äventyrsupplevelser.
10. Familjer: Föräldrar och barn som söker familjevänliga event som barnteater och nöjesparker.
11. Kulturkonsumenter: Personer intresserade av konstutställningar, scenkonst och historiska upplevelser.
12. Sportfans: Supportrar som går på fotbollsmatcher, ishockeymatcher och andra sportevenemang.
13. Abonnenter & årskortsinnehavare: Dina mest trogna besökare som återkommer gång på gång.
14. VIP- & lyxsegmentet: Besökare som söker premiumupplevelser med exklusiv tillgång.
15. Miljö- och hållbarhetsmedvetna: De som föredrar eco-friendly event och hållbara initiativ.
16. Svenskar i Norge: Besökare från Sverige som deltar i event i Norge.
17. Wellness & hälsomedvetna: Yogaklasser, retreats och hälsomässor lockar denna målgrupp.
18. Big spenders: De som spenderar mycket pengar när de besöker dig.
19. Nördkulturen: Sci-fi-, fantasy- och cosplay-fans som går på Comic Cons och spelmässor.
20. Lokala entusiaster: De som älskar stadsfestivaler, marknader och community-event.
Hur lär du då känna din målgrupp? Svaret stavas data. I din data gömmer sig såväl demografiska och geografiska egenskaper som köpbeteenden.
Data finns i flera former och på en rad ställen, till exempel:
Försäljningsdata: Lär dig mer om trender i biljettförsäljningen, så som mest populära event och hur tidigt/sent köpen görs.
Besökardata: Få värdefulla insikter om vilka eventdeltagarna är, köpbeteenden och besökarnas demografi.
E-postutskick: Få information om öppningsgrader, klickgrader och vilka de öppnande mottagarna är.
Feedback-formulär: Ta del av insikter i kundnöjdhet och kundupplevelse.
Sociala medier: Förstå vad som skapar engagemang i form av likes, kommentarer och klick.
Webbplatsstatistik: Ta reda på varifrån besökarna kommer och vilka sidor som är mest besökta.
Med hjälp av data analyserar du vilka dina kunder är, och pekar ut målgrupper utifrån kundinsikterna. Du kan också skapa särskilda personas (beskrivningar av ditt företags idealkunder) för dina målgrupper.
Du har ett event som ska marknadsföras – men var ska du sprida det? Via Instagram, e-post eller flyers på stan?
Hur vet du vilka kanaler som är "rätt"? Det enkla svaret är: de kanaler som din målgrupp använder. En tidningsannons kan i vissa fall vara helrätt, medan det i andra fall passar bättre med Google-annonsering. Därför är det åter igen dags att ta fram de där insikterna, kunskaperna och egenskaperna som rör din målgrupp.
För att ta reda på vilka kanaler din målgrupp använder, finns det olika källor att hämta information från. Några exempel på källor är:
Svenskarna och internet: Årlig rapport om svenskarnas internet- och medievanor.
Mediebarometern (Nordicom): Undersökning om svenskarnas mediekonsumtion.
SCB (Statistiska centralbyrån): Demografiska och konsumtionsrelaterade data.
Meta Business Suite: Data om målgruppens beteenden på sociala medier.
Google Trends & Google Analytics: Sökbeteenden och webbtrafikdata.
Du kan också göra undersökningar och djupintervjuer med din faktiska målgrupp, för att bättre förstå hur deras mediekonsumtion ser ut.
Digitala kanaler
1. Hemsida: Ditt digitala skyltfönster och din kanske viktigaste kanal. Här ska all information och länkar till biljetter finnas.
2. Facebook: Organiskt innehåll, betald annonsering och Facebook-event. (Lär dig med om Meta-annonsering.)
3. Instagram: Organiskt innehåll, stories, betald annonsering och livesändningar.
4. TikTok: Organiskt innehåll, betald annonsering och livesändningar.
5. YouTube: Organiskt innehåll, videoannonser och sponsrat innehåll.
6. Snapchat: Geofilter och riktad annonsering för yngre målgrupper.
7. E-postmarknadsföring: Nyhetsbrev och andra e-postutskick till prenumeranter och tidigare biljettköpare.
8. SMS: Snabba, kortfattade SMS-utskick med tidsbegränsade kampanjer till prenumeranter och tidigare biljettköpare.
9. Google Ads: Sökmotorannonsering och bannerannonser.
10. Samarbeten & partnerskap: Samarbeten och partnerskap med relevanta influencers, restauranger och andra verksamheter.
11. Podcasts: Egen podcast och annonsering i relevanta poddar.
12. Eventplattformar: Exempelvis Eventbrite, Ticketmaster, Tickster eller Tixly.
13. Spotify: Egna musiklistor och ljudannonser.
Analoga kanaler
14. Tryckta affischer & flyers: På strategiska platser som resecentrum, köpcentrum och konsertlokaler.
15. Annonsering på kollektivtrafik: Spårvagnar, bussar och tunnelbana.
16. Radio: Lokalradio, nationell radio och radioreklam.
17. TV-reklam: Om budgeten tillåter, särskilt för större evenemang.
18. Lokaltidningar & branschmagasin: Artiklar, uppslag och annonser.
19. Partnerskap med lokala företag: Exempelvis restauranger och barer som sprider budskapet.
20. Merch: Till exempel regnskydd för cykelsadlar, tygkassar och klistermärken.
Att välja kanaler för din eventmarknadsföring kan vara en utmaning. Det finns nämligen fler faktorer utöver målgruppsaspekten som avgör hur många och vilka kanaler du ska använda:
Personal: Antalet marknadsförare i ditt team och vilka arbetsuppgifter de har, avgör hur mycket tid som finns.
Tid: Vad mer än eventmarknadsföring ligger på ditt bord? Tid måste finnas för att underhålla och skapa innehåll för olika kanaler.
Budget: Hur stor är budgeten för din eventmarknadsföring? Ska pengarna räcka till både e-postverktyg, annonskostnader och tryckta affischer?
Kompetens: Vilken kunskap besitter ditt team? Har du koll på TikTok, behöver du ta in en marknadsföringsbyrå för annonsering, eller har ni koll på de olika kanalerna inom teamet?
Med ovan faktorer i bakhuvudet kan det vara bra att påminna dig om följande:
Hellre kvalitet i ett fåtal kanaler, än halvdant i många.
Alltså: det är bättre att fokusera på några få kanaler och göra dem riktigt bra, än att välja för många och inte lyckas fullt ut någonstans.
När du identifierat vilken din målgrupp är och vilka kanaler du ska använda, är det dags för det roliga. Nu ska du sälja biljetter!
Biljettsläppet är så klart inte den enda marknadsföringsaktivitet som ska genomföras. Det är heller ingen punktinsats. Eventmarknadsföring innebär att bygga upp en hype inför biljettsläppet, göra insatser vid biljettsläppet, och att fortsätta prata med (de potentiella) köparna tills eventet ägt rum. Dessutom ska du använda olika kanaler för olika budskap. Kanalsimultan synlighet ger nämligen bäst effekt!
Här kommer exempel på aktiviteter att göra under de olika stadierna av eventmarknadsföringen.
Dynamisk prissättning & paketerbjudanden: För det första, ta fram biljetter i olika prisnivåer så som standard, student, VIP, early bird m.m. Kommunicera om de olika biljetterna.
Teasers på eventplattformar: Skapa evenemang på Facebook, Ticketmaster, Eventbrite m.fl.
Teasers & countdowns: Skapa förväntan och FOMO (fear of missing out) i olika kanaler. Samla in e-postadresser och räkna ner till biljettsläppet.
Exklusiva förköp & early bird-biljetter: Erbjud trogna följare och tidigare besökare tidig tillgång till biljetter.
PR & pressreleaser: Skicka ut information till media och relevanta plattformar.
E-postkampanjer: Skicka nyhetsbrev med tidig information till prenumeranter.
Livesändning eller digital lansering: Skapa en känsla av exklusivitet och uppmärksamhet kring släppet.
Early bird-priser: Locka till snabb försäljning genom att erbjuda rabatterade biljetter under en begränsad tid.
Pushnotiser, e-postutskick & SMS-utskick: Påminn prenumeranter och lojala följare att biljetterna släpps.
Samarbeten med medier & plattformar: Annonsering på evenemangssajter och andra relevanta plattformar.
Sociala medier-kampanjer: Skapa engagemang genom (interaktiva) inlägg, stories och annonser.
Merförsäljning: Tipsa de som redan köpt biljetter om tillvalsprodukter som kommer göra eventet ännu mer minnesvärt. Exempel är merch, dryck, mat och programblad.
Informativa utskick: Se till att biljettköparna får information som är både "nice to have" och "need to have", kopplad till evenemanget. Detta minskar också trycket på kundservice.
Behind-the-scenes-innehåll: Visa upp produktionen, artisterna eller deltagarna för att bygga hype.
Användargenererat innehåll: Uppmuntra köpare att dela att de har köpt biljetter.
Nedräkning & påminnelser: Håll uppe intresset med kontinuerliga uppdateringar – oavsett om man gjort ett biljettköp eller inte.
Extra biljettsläpp eller uppgraderingar: Skapa buzz genom att exempelvis släppa VIP-paket eller nya platser.
Annonsering & remarketing: Påminn de som besökt biljettköpssidan men inte köpt biljetter.
Tacka publiken: Skicka ut e-post som tack och håll dem engagerade inför kommande event.
Enkätundersökningar: Låt besökarna lämna feedback för att förbättra framtida event.
Bilder & videor från eventet: Låt biljettköparna återuppleva stämningen och inspirera andra att komma nästa gång.
Sammanfattningsvideos & best-of-klipp: Perfekt innehåll att återanvända vid marknadsföring av nästa event.
Exklusiv förhandsinfo om nästa event: Ge trogna besökare tidig information om kommande evenemang och biljettsläpp.
Födelsedagshälsningar: Se till att gratulera de tidigare biljettköparna genom ett SMS eller e-postutskick. Detta gör du enklast genom automationer.
1. Ha olika biljettalternativ: Genom att ha olika sorters biljetter får köparen välja vilken typ som passar hen bäst. Låt även trogna besökare få tidig access till biljetterna.
2. Använd ett pålitligt biljettsystem: Det ska klara hög trafik och ha en smidig köpupplevelse.
3. Bygg upp förväntan i förväg: Kommunicera datum och tid för biljettsläppet samt tydliga köpinstruktioner i god tid.
4. Sträva efter maximal synlighet vid biljettsläppet: Samordna sociala medier, e-postutskick, annonsering m.m. så att allt peakar vid biljettsläppet.
5. Skapa brådska: Få folk att agera direkt genom early bird-priser, "begränsat antal biljetter" och försäljningsstatusar.
6. Fortsätt marknadsföra även efter släppet: Marknadsföringen av ditt event slutar inte när biljettsläppet är gjort. Både marknadsföringen och biljettförsäljningen fortsätter hela vägen tills eventet ägt rum (och även efteråt!).
Med eventmarknadsföring menas att marknadsföra och sälja biljetter till evenemang. Med smarta, genomtänkta marknadsföringsinsatser kan du förvänta dig:
• Ökad räckvidd och synlighet
• Ökad försäljning – slutsålda biljetter och merförsäljning
• Ökat engagemang bland köparna och ett starkare varumärke
I blogginlägget fokuserar vi på målgrupper, kanaler och biljettsläpp.
Att förstå vem du pratar med och vilken din målgrupp är, är grunden i din eventmarknadsföring. En målgrupp brukar definieras genom olika sorters egenskaper:
• Demografiska egenskaper
• Geografiska egenskaper
• Psykografiska egenskaper
• Beteendemässiga egenskaper
Du lär känna din målgrupp genom olika sorters data. Det finns exempelvis försäljningsdata, webbplatsstatistik och e-poststatistik att titta närmare på.
För att marknadsföra ditt event behöver du använda olika kanaler. Det finns både digitala och analoga kanaler att nyttja.
De kanaler som är rätt för just ditt event, är de kanaler som din målgrupp använder. Det finns flera källor att hämta information och inspiration ifrån när det kommer till mediekonsumtion, så som Svenskarna och internet.
Då faktorer som personal, tid, budget och kompetens påverkar antalet och valet av kanaler, kan det vara bra att ha följande i åtanke: hellre kvalitet i ett fåtal kanaler, än halvdant i många.
Biljettsläppet är ingen punktinsats. Det finns flera aktiviteter att göra både inför, vid och efter biljettsläppet. Marknadsföringen av ditt event inkluderar:
• Marknadsföring inför biljettsläppet
• Biljettsläppet
• Kommunikation mellan biljettsläpp och event
• Marknadsföringsinsatser efter eventet
Några generella tips är att ha olika biljettalternativ, bygga upp förväntan i förväg och att samordna olika kanaler vid biljettsläppet.
När eventet är genomfört, ser du till att analysera och dra slutsatser.
1. Använd data från marknadsföringsplattformar: Se vilka kanaler och kampanjer som gav bäst resultat, genom plattformar som Google Analytics, Facebook Business Manager och MarketHype.
2. Dra lärdomar inför nästa evenemang: När såldes flest biljetter? Vilka budskap fungerade bäst? Vilka egenskaper hade biljettköparna?
3. Bygg en publik för framtida event: Spara kunddata och fortsätt engagera målgruppen även efter evenemanget.